Ajoutez deux lettres à Paris: c’est le paradis

Sitter här och fånler för mig själv. Jag har det så himla bra här i Parren. Det är såklart jobbigt ibland, men ibland (just nu, t.ex) känns det bara så bra att jag håller på att gå sönder när jag tänker på att jag bara har 6 veckor kvar här.

 

Idag har jag inte bara tagit död på ett offer, utan två. Serial killer on the move, ledsen Stephie, Elias... Hehe.

Imorgon börjar jakten på den tredje. Med valt mordvapen är jag nu redo att gå lös på resterande svenskar. Watch it.

 

I förmiddags väntade jag 40 minuter på mentorssamtal, som visade sig vara en annan vecka... Då köpte jag och Louise varsinn croissant istället och promenerade runt kvarteret vid skolan bland gula löv och isande vindar. Stötte på en liten svensk tant som kom fram och pratade och berättade att hon bodde precis i kvarteret. Alltid lika glad att höra svenska utanför skolan. Efter engelskan avnjöt jag en perfekt skollunch med standard fyra rätter, undvek att bli förgiftad och gick sedan hem för att kurera mig. Köpte med mig Kinder som jag nu ätit lite för många av under tiden jag tittat på dubbat Cityakuten och lyssnat på när lillasyster sjunger. Nu ska jag forsätta med historieuppsatsen och engelskaplugget. Imorn kommer pappa till Paris som ni kanske förstod på det förra inlägget. Jag är nöjd. Bisous!