Här är bilderna från mina allra sista dagar i finaste staden, Paris. Jag vet fortfarande inte hur jag ska göra med bloggen efter det här, kanske fortsätter jag, kanske inte. Ni som stannar lär märka!
Igår "profiterade" vi Paris en sista gång och efter Bourse aux talents på kvällen var det dags att säga hejdå till de allra bästa Parisarna. Trots löften om att vi ska ses igen fälldes det många tårar på metron hem och idag vaknade jag med en stor klump i magen. Den har växt och växt hela dagen och ja, jag vet inte riktigt vad jag ska skriva egentligen. Det är med otroligt vemod jag nu lämnar den här resan bakom mig och kliver tillbaka in i mitt liv i Sverige. Det känns så långt borta. Kom på mig själv att säga "såna här flingor har vi hemma" inne i mataffären alldeles nyss, för att sedan komma på att nu bor jag inte i det gula huset i Colmbes längre. Det är inte längre mitt rum, min säng, min garderob. Inte min familj.
Nu ska jag och Alice snart gå iväg till bussen för att möta Ebba på CDG och även Alice ska säga hejdå till sin värdfamilj. Alice påstår att hon inte gråter, men jag vet inte. Jag brukar också säga så, men det hindrade minsann inte mina tårkanaler.
I och med det här inlägget tackar jag så otroligt mycket för den här hösten. Det har varit fantasktiskt och jag ångrar inte en sekund att jag åkte hit. Tack alla ni som har varit med mig här i Paris för en underbar termin. Jag tycker väldigt mycket om er.
Bilder från mina allra sista dagar i världens bästa stad dyker upp när jag orkar ta tag i det.
Fick just en ångestattack och sitter vid mitt skrivbord och har ont i hjärtat. Om exakt 3 dygn sitter jag på planet mot Kastrup. Det gör fysiskt ont faktiskt. Kom hem precis till middagen så nu ska jag försöka att distrahera mig från det onda med slutet på samhällsuppsatsen. Vi får se hur det går, den som skickar in närmast kl 23.59 utan att gå över tiden får ett pris av läraren. Så jag har knappt tre timmar på mig, det ska väl förhoppningsvis gå.
Men fortfarande, var är era kommentarer? Jag ser ju att ni läser, det är väl knappast så att ni inte ens reflekterar över det jag skriver...? Eller...? :( Jaja. Vi ses om några dagar antar jag... Vi får se hur det blir med bloggandet, om jag har tid/pallar eller inte. Osäkert. Men ni märker. Antar jag.
Nu ska jag carpa mina sista dagar i Paris. Om så lite som 3 dagar åker jag hem till Sverige igen och jag har så mycket som ska hinnas med innan dess. Det är inte bara det oundvikliga plugget (som tar slut ikväll!) som ska tas tag i. Det ska gås på stan, handlas julklappar och spenderas så mycket tid som möjligt med alla de lite för bra människorna jag lämnar kvar här i Paris. Dessutom ska jag packa ner hela mitt liv i en resväska IGEN. Nu har jag varit i Paris i 110 dagar. Och har 3 dagar kvar. Jag har en känsla av att jag kommer bete mig pinsamt dåligt på lördag när allt tar slut. Resan jag väntat på och längtat efter i 1½ år är plötsligt över, en del av mitt liv som tas ifrån mig. Det låter så dramatiskt och överdrivet, men det kommer verkligen bli jobbigt att åka härifrån. Från SSP, värdfamiljen, staden, kulturen, det franska. Till Sverige. Det är så himla orättvist på något sätt. Och ännu konstigare är det att det kommer en ny svensk tjej och flyttar in i min familj. I mitt rum. I mitt hus i Colombes. Tydligen har hon ironiskt nog nästan samma namn som jag dessutom. Så himla sjukt.
Vi (jag i alla fall) taggade FN-rollspel och lärde mig att knyta en slöja på kuppen!
Jag hälsade på finaste Elsan i hufvudstaden som vanligt under sportlovet och firade hennes födelsedag med att åka sopsäck i stalletbacken utanför mitt gamla dagis. Det var jättejättekallt och åh så roligt.
Kladdmuffins var standard hemma.
En dag i slutet av sportlovet åkte vi allihopa till Göteborg och shoppade.
Inser nu att min årsresumé inte kommer bli alls intressant och fylld med bilder i dålig kvalitet och konstigt ljus, men det får ni helt enkelt stå ut med. Jag minns i alla fall :)
Nu är sista helgen i Paris snart till sin ände och OJ vad den har varit bra.
Inledde den i tordags med att bli bjuden på avslutningsmiddag på restaurangen Chartier med oss 5 som åker hem, ca 15 andra SSPare och 4 lärare. Trerätters med finaste människorna och tal och skålar och fuktiga ögon.
Tog nostalgiska gruppbilder, bestämde oss för profiter Paris och kom hem massa timmar senare, lite för sent för att vara en torsdag.
Gick till skolan i fredags lagom till KuHi och fikat och ritlekar och diskussioner om allt möjligt. Hade sista luciarepet och sen var det på riktigt helg.
Igår trodde jag hela dagen att det var söndag och var allmänt dagsförvirrad. Gick luciatåg på SI för fransmän som studerar svenska och gick sedan runt och minglade med dem, drack glögg och åt pepparkakor. På kvällen var det julfest på Mederic med julklappslekar och mer glögg.
Idag har jag sovit länge, tittat på julkalendern (ligger sisådär 12 timmar efter fortfarande?) och ätit riktig frukost - värdisarna har äntligen handlat! - och skulle ha skrivit samhällsuppsats men det får bli ikväll och imorgon. Om en timme ska jag möta Malin och sen åker vi till Meddan och repar lucia och ikväll är det luciatåg för värdfamiljerna i Svenska Kyrkan. Hihi, spännande. Hoppas det går riktigt bra. Min familj har ju aldrig sett ett luciatåg förut så de kan inte jämföra med något, men i alla fall. Första intrycket är ju ganska viktigt ändå ;)
Den här helgen har det mest varit andra som har fotat, så jag har tyvärr inte speciellt mycket för er att titta på. Sorrylorry.
Hej bloggen Nu har vi haft avslutningsmiddag på restaurang med skolan, typ, eller de som ville komma. cirkus... 20 pers kanske? För oss fr Sannarp och två boendeelever som åker hem till Sverige efter jul. Imorn är det fredag och jag borde verkligen sova, men min mobil/väckarklocka vill inte starta så jag vågar inte än. Bilder en annan dag. JAG HAR DET BRA I PARIS, OCH NU ÄRE HEEEEELG!!
Jag känner mig lite tvingad att skriva det här, för att tydliggöra Lucia à la Suède en France - Sainte Lucie.
Såhär gick det alltså till idag, i St Dominiques skolkapell.
Vi gjorde två realtivt korta framträdanden, det första för gymnasiet och någon högstadieklass och det andra för yngre barn i maternellålder (2/3-6) och lågstadiet. Det gick ganska bra måste jag säga! Vi klarade stämmorna ganska bra, ingen svimmade eller satte eld på någon annans hår eller sjöng fel sång. Solon klarades galant, bland annat av Malin, även känd som isprinsessan, som strålade på "När det lider mot jul". Vi läser dikter och sjunger på både svenska och franska och vi har tomtar och stjärngossar och pepparkakor och tärnor och såklart Lucian.
Och småbarnen var dödsgulliga och satt och gapade när vi kom in med ljusen och vita linnen och de applåderade efter varje sång, till och med mellan verserna på Stilla Natt. De var helt klart den bästa publiken. Efter att ha klätt på oss vantar och halsdukar tågade vi ut på skolgården och sedan vidare in i det franska lärarrummet där vi fick "bravo!" och blev filmade och jag var så stolt över Luciatraditionen. När det var slut på lussandet gick vi till matsalen där varm choklad och crossar (croissanter) väntade på oss och sen var lucia över för den här dagen. Nu väntar två tåg till, ett på lördag och ett på söndag och jag är så pepp på att värdfamiljen ska få se. De tror att vi firar vårat skyddshelgon (...?) och har ingen aning om vad som grejen. Lucia firas nämligen inte alls i Frankrike. Bild snodd från klasskompis med samma namns blogg, oups.
I höst åker jag på min livs resa till Paris där jag ska bo i fransk familj och plugga på Svenska Skolan. Följ mig och mitt liv i The City of Lights!
Om ni har frågor eller vill komma i kontakt med mig så är det bara att skicka en kommentar. Men skicka gärna en kommentar ändå och gör mig glad!